Från en primat till en annan.

Du är inte samma människa som du var för sju år sedan. Hur skulle du kunna vara det? Vart sjunde år har din kropps alla celler dött och bytts ut mot nya. De nya har ofta förmågan att kopiera sina föregångare. Precis som människor i sin helhet. Dina första celler levererades med arvsmassan från din fars spermier och mötte en annan arvsmassa i din mors ägg.

Du utvecklades och får numera alltså en hel uppsättning nya celler vart sjunde år (somliga celltyper är lite snabbare och reproducerar sig var artonde månad eller så). Eftersom celler är små härmapor har dina celler fortfarande mycket gemensamt med dina föräldrars arvsmassa.

Det samma gäller dina föräldrar i förhållande till sina föräldrar som i sin tur bar på arvsmassa från sina föräldrar som bar på arvsmassa… Ända tillbaka till den tid då vi inte var mer än djur som lärt sig stå och gå. Djur som primaterna.
Är det då så underligt att nutidskonsumenten, dvs du och jag, reagerar som djur? Med instinkter som revirtänkande, tävlan mellan hannar om honors gunst, tävlan mellan honor om hannars gunst.

Med en drift att fortplanta sig så stark att den bara kan övervinnas av överlevnadsdriften.
Med en drift att samla på sig mest föda eller sådant som leder till föda.
Med en drift att visa sig från sin allra mest attraktiva sida för att säkra artens fortlevnad.

Vad har då vi som inte djuren har? Jo, ett intellekt som gör att vi kan tänka framåt, samt en artikulationsbefrämjande pharynx. En vad? Jo en luftstrupe där struphuvudet sitter lägre än hos primaterna. En liten detalj bakom struphuvudet som gör att vi kan styra luften genom strupen och framkalla en mängd olika ljud som kan tolkas. Vi har språket.

I övrigt har du och jag till 98% samma arvsmassa som en chimpans. Somliga menar att vår förmåga att känna empati också utgör en skillnad. Men den förmågan verkar inte alla människor besitta, det bekräftas dagligen av nyheterna.
Du och jag är till 98% chimpans, gorilla, orangutang… Futtiga 2% skiljer oss åt från primaterna.

Tänk om du kunde tänka på det nästa gång du blir arg på någon fast hon har rätt och du har fel, rent objektivt sätt. Då skulle du förstå din irrationella reaktion.

Tänk om jag kunde tänka på det på det nästa gång jag blir svartsjuk.

Tänk om du kunde tänka på det nästa gång du vill ha oskyddat sex med en okänd partner.

Tänk om jag kunde tänka på det när jag ska övertyga en annan människa om något.

När vi förstår att vi är djur som främst skiljer oss från övriga djur genom att vi är överlägsna på att kommunicera tack vare språket, då anar vi kanske att nyckeln till framgångsrik kommunikation bygger på följande två huvudteser:
1) Vädja till det djuriska hos människan för det styr över allt annat.
2) Bli vän med språket och gör det till ditt vassaste verktyg.

Med andra ord: Gör som framgångsrika politiker.

Eller kanske förresten, gör inte det.

I nästa liv skall jag bli ett kontrollfreak. Promise!

100-wattsgalan för en vecka sedan. Strax innan jag ska gå upp på scenen för att hälsa gästerna välkomna dyker två grottkvinnor utklädda till januarijulgranar (nakna sånär som på glitter, stjärnor och kulor) upp framför mig. Jag vänder mig till producentassistenten eller vad det kallas som får upp oss i tur och ordning på scenen och väser med handen över ansiktsmicken:”Men vi sa ju att vi inte skulle ha något avklätt!”

Svetten flödade över ryggen på mig. ”Det är bara på skoj, det blir jättebra, strax är det din tur, är du nervös?”, gullade prodassistenten. Nervös var inte ordet. Jag var högröd av genans. Snabbt drog jag på mig min svarta Eric Clapton-keps som låg i ICA-kassen. Den hade skyddat mina kvarglömda hårstrån från novemberregnet utanför, nu fick den skyla mitt ansikte från publikens rättmätiga rättegång äver ett sådant klavértramp som komma skulle.

Producentassistenten hade fel, det blev värre. Grottkvinnorna svingade sina valkar i luften och det blev mer av en freak show än något annat. Så direkt upp scenen. Anders började tala, jag gömde mig lite försiktigt bakom hans breda ryggtavla för i det fall ölflaskorna skulle börja hagla genom luften.

Hur kan det bli så här då? Ja, jag är inte utan skuld. Jag trodde att eftersom Balubas proffsiga personal bara bestod av kvinnor, som försäkrade mig att det inte skulle bli något sexistiskt, utan bara ”med glimt i ögat”, och lovat ta bort nakna bröst samt förslaget att vi skulle eskorteras av kvinnor på scen, plus även förslaget att Anders och jag skulle duellera på elgitarrer för publiken.

”Glimt i ögat”?  Baluba eller Babalubas? I förmiddags hade man en utvärdering av tillställningen, jag var inbjuden förstås, men fick avstå då det krockade med att vi skulle signa några sponsoravtal inför Guldägget. Baluba är kanonduktiga och supertrevliga och genomproffsiga. Men det är man på min förra arbetsplats DDB också. Men inte fan slutar DDB’s kunder att säkerställa att brieferna följs. Men det gjorde jag. Mina skuldkänslor över att ha varit medarrangör i en tuttgala består. Deras glimt i ögat blev till mitt hål i huvudet. Någon gång ska jag lära mig att kontrollera mina medmänniskor, någon gång…

Även den nya världen rymmer gamla värden.

Idag publicerade Sveriges Kommunikationsbyråer (Komm) en annons i Dagens Industri och i Dagens Nyheter. Rubriken löd: Kära Maud. Annonsen beskriver hur något som en gång bestått av skilda skrån och branscher idag utgör en ny industri, kommunikationsindustrin, som sammantaget omsätter mer än 60 miljarder.

Målgruppen för annonsen är bred – näringsliv och samhälle. Idag fick 1000 marknadschefer och ett antal börsbolags-vd:ar samt en skara politiker Byråboken på sitt bord. Byråboken har givits ut under en mängd år. Somliga av oss, där ingår även jag, pläderar för att den skall göras digitalt så att informationen blir mer levande med direktlänkar till byråernas websidor. Vi kommer att landa där, det är jag säker på, men hittills har den gjorts traditionellt med de nackdelar, och för all del, fördelar som det har.

Varför då en annons i traditionellt media, frågar sig några kanske? Jo, därför att det är tveksamt att vi a) skulle nå börsbolags-vd:ar och politiker via twitter, bloggar och facebook. b) vi skulle inte få de reaktioner som strömmat in under dagen. c) det är ett faktum att om du har något viktigt att säga, så säg det där det viktiga sägs.

Fick nyligen höra att en förvånande stor andel av de motioner som röstas igenom i Riksdagen har sitt ursprung på DN Debatt, SvD Brännpunkt m fl. Det är kanske inte förvånande att Systembolaget valt dagspress som huvudmedia för sin opinionsbildning. Deras välgjorda dagspressannonser har starkt bidragit till att de gått från 48 % acceptans av monopolet hos svenska folket till 66 % acceptans. Acceptansen är en förutsättning för att Sverige ska få behålla monopolet (något jag inte är helt övertygad om är bra, men det hör inte hit).

Tidningsläsandet har ju inte gått ner, det är konkurrensen om annonserna som har ökat vilket orsakar problem för tidningsägarna. DN läses av 900.000 människor per dag. DI läses av 400.000. Sammantaget 1,3 miljoner läsare som samma dag ser din annons och som, och detta är ytterst viktigt, VET att över miljonen andra människor har läst samma sak. Det är värden som gäller än idag.

Det intressanta är vad som händer i vår nya värld när man VET att andra har sett vad man själv sett. Man börjar tala med varandra om det, förr bara kring fikaborden men idag på bloggar, i min mailbox (113 mail under de första morgontimmarna!), på twitter, på facebook, sms… Det är här den nya världen befruktar den gamla världen. Ty även den gamla världen innehåller goda värden.