Hur kan man byta namn

För åtta veckor sedan blev jag vd för Sveriges Reklamförbund. Jag är så hysteriskt gammal att jag var med när förbundet bildades 1986. Innan dess fanns Sveriges Reklambyråförbund samt en medlemsförening som kallade sig ABCD. Och dessförinnan fanns något annat.

På 70 och 80-talen var reklambyrå ett begrepp som man inte ville kännas vid på de större byråerna. Man var annonsbyrå. Jag började på annonsbyrån Alinder & Co 1984, absolut inte reklambyrån Alinder & Co. Det härrörde från någon forntid då det fanns något som hette auktoriserad annonsbyrå. Byråerna var då även mediaförmedlare, dvs funktionen som idag utförs av mediabyråer låg på de byråer som var auktoriserade annonsbyråer. Reklambyråer var då skuttarna, reklamtecknarstugorna där specialiteten bestod i skojiga teckningar försedda  med ordvitsade rubriker.  Dem ville man inte beblandas med om man huserade på Strandvägen i Stockholm.

Så kom då de fräcka upprorsmakarna och dokumenterat talangfulla, guldäggsbelönade Björn Schumacher och Lars Forsberg och skrev pamfletten Svensk reklam är skit samtidigt som de startade REKLAMbyrån Blyerts. De klädde sig i helsvart, rebellerade och fick en bransch att skrika ut sin ångest över att utsättas för kritik av sina egna.

Men jävlar i mig vilken effekt detta fick! Jag fnissade generat och hejade i smyg på Björn och Lasses tilltag från mitt copywriterbås i jugendpalatset på Strandvägen 5.

Reklam blev ett begrepp som restaurerades. Snart följde Rönnberg & Co och flera år senare när vi startade Paradiset blev det självklart att vi var reklambyrån Paradiset och inget annat. Vi skapade ju reklam! Vi tillverkade inte bara annonser, vi gjorde så mycket annat – utomhusaffischer, broschyrer, förpackningar, reklamfilm, strategier…

Det kändes mossigt att kalla oss för annonsbyrå. Det blev reklambyrå som var en adekvat beskrivning av vad vi gjorde. Då…

Jag lämnade svensk reklambransch 2001. Sedan jag kom åter 2005 har allt förändrats. Många gamla reklamare har försvunnit ut till jag vet inte vart eller vad, istället upplever vi något av en kommunikationsvärld där många verksamheter går in i varandra. Digitaliseringen har ritat om landskapet, men inte bara det. Grafisk identitet har lyfts till en nivå där strategiskt kunnande är en förutsättning för att skapa en förpackningsserie.  PR har fått en framträdande strategisk roll i Det Transparenta Samhället där ingen glöms utan allt lagras i mänsklighetens gigantiska kollektiva minne som vi givit namnet Google. Och när jag frågat Reklamförbundets medlemmar hur de brukar beskriva sin verksamhet, svarar 78 % kommunikation. Och idag omfattar vi designbyråer, digitala byråer, PR-byråer, DM-byråer, eventbyråer, action marketing-byråer, reklambyråer.

Styrelsen frågade sig om vi ska låta verkligheten genomsyra namnet eller om traditionen och ursprunget ska göra det. Eftersom vi sett ett antal statiska företeelser falla sönder, medan de dynamiska har en högre grad av överlevnad är åtminstone jag klar i min uppfattning och har inga sentimentala skäl att behålla namnet Sveriges Reklamförbund. Jag kommer att sakna det lika lite som jag saknar Televerket (Telia), EPA, Tempo (Åhléns), Linjeflyg (SAS Inrikes), Junior Center (JC).

Utvecklingen, den går inte att stoppa, man kan däremot leva med den istället för att donquixota sig mot den.