Hur kan man byta namn
För åtta veckor sedan blev jag vd för Sveriges Reklamförbund. Jag är så hysteriskt gammal att jag var med när förbundet bildades 1986. Innan dess fanns Sveriges Reklambyråförbund samt en medlemsförening som kallade sig ABCD. Och dessförinnan fanns något annat.
På 70 och 80-talen var reklambyrå ett begrepp som man inte ville kännas vid på de större byråerna. Man var annonsbyrå. Jag började på annonsbyrån Alinder & Co 1984, absolut inte reklambyrån Alinder & Co. Det härrörde från någon forntid då det fanns något som hette auktoriserad annonsbyrå. Byråerna var då även mediaförmedlare, dvs funktionen som idag utförs av mediabyråer låg på de byråer som var auktoriserade annonsbyråer. Reklambyråer var då skuttarna, reklamtecknarstugorna där specialiteten bestod i skojiga teckningar försedda med ordvitsade rubriker. Dem ville man inte beblandas med om man huserade på Strandvägen i Stockholm.
Så kom då de fräcka upprorsmakarna och dokumenterat talangfulla, guldäggsbelönade Björn Schumacher och Lars Forsberg och skrev pamfletten Svensk reklam är skit samtidigt som de startade REKLAMbyrån Blyerts. De klädde sig i helsvart, rebellerade och fick en bransch att skrika ut sin ångest över att utsättas för kritik av sina egna.
Men jävlar i mig vilken effekt detta fick! Jag fnissade generat och hejade i smyg på Björn och Lasses tilltag från mitt copywriterbås i jugendpalatset på Strandvägen 5.
Reklam blev ett begrepp som restaurerades. Snart följde Rönnberg & Co och flera år senare när vi startade Paradiset blev det självklart att vi var reklambyrån Paradiset och inget annat. Vi skapade ju reklam! Vi tillverkade inte bara annonser, vi gjorde så mycket annat – utomhusaffischer, broschyrer, förpackningar, reklamfilm, strategier…
Det kändes mossigt att kalla oss för annonsbyrå. Det blev reklambyrå som var en adekvat beskrivning av vad vi gjorde. Då…
Jag lämnade svensk reklambransch 2001. Sedan jag kom åter 2005 har allt förändrats. Många gamla reklamare har försvunnit ut till jag vet inte vart eller vad, istället upplever vi något av en kommunikationsvärld där många verksamheter går in i varandra. Digitaliseringen har ritat om landskapet, men inte bara det. Grafisk identitet har lyfts till en nivå där strategiskt kunnande är en förutsättning för att skapa en förpackningsserie. PR har fått en framträdande strategisk roll i Det Transparenta Samhället där ingen glöms utan allt lagras i mänsklighetens gigantiska kollektiva minne som vi givit namnet Google. Och när jag frågat Reklamförbundets medlemmar hur de brukar beskriva sin verksamhet, svarar 78 % kommunikation. Och idag omfattar vi designbyråer, digitala byråer, PR-byråer, DM-byråer, eventbyråer, action marketing-byråer, reklambyråer.
Styrelsen frågade sig om vi ska låta verkligheten genomsyra namnet eller om traditionen och ursprunget ska göra det. Eftersom vi sett ett antal statiska företeelser falla sönder, medan de dynamiska har en högre grad av överlevnad är åtminstone jag klar i min uppfattning och har inga sentimentala skäl att behålla namnet Sveriges Reklamförbund. Jag kommer att sakna det lika lite som jag saknar Televerket (Telia), EPA, Tempo (Åhléns), Linjeflyg (SAS Inrikes), Junior Center (JC).
Utvecklingen, den går inte att stoppa, man kan däremot leva med den istället för att donquixota sig mot den.
Ain’t no business like small business.
Timmen är sen. Micke, som jag spelade gitarr och sjöng ihop med på den tiden en flaska vino tinto kostade 15:- och håret räckte ner till axlarna, följde med mig för att återuppleva Jackson Browne på Cirkus för några timmar sedan. Vi må ha passerat femtio men vi lever inte i det förgångna, därför tar jag risken att uppröra hardcore Jackson Browne-fans: Jackson, you sing like heaven, your lyrics are worth listening to over and over, but please bring a couple of younger musicians who can supply your songs with some ENERGY on stage. Besides from your younger female back vocalists and the ever so tasteful Jeff Young on organ, it’s likely to be livelier at a Siberian funeral home than at this.
Allt är inte dåligt i världen. Micke berättar att hans lilla ljudläggningsstudio Pre & Post kortar av semestern. Massor av jobb i pipelinen, faktum är att den här våren har varit starkare än på flera år. Vår andra gamla polare Mats som är en av krögarna på Grodan berättade under lunchen att januari i år visade 20% över januari 2008. John Jacobson på JVD Designbyrå med tre anställda var först lättad när formgivaren Anna-Karin Nilsson berättade att hon väntade ytterligare ett barn. ”alla sa ju att tiderna var dåliga så jag trodde att det var lägligt”. Nu har John anställt en ersättare för Anna-Karin och frågan är om de inte måste utöka ytterligare, det är sannolikt. Pontus Schultz på Veckans Affärer känner det lite avigt att de hela tiden rapporterar från makroekonomin och de börsnoterade företagen som blöder medan småföretagandet ännu går oförmodat bra. Var kommer tillväxten ifrån? Ja, i det längre perspektivet kommer den alltid underifrån – nytt företagande föds varje dag. Dags att se det stora i det lilla?
4 comments