Anita Dunn – henne skulle ni ha lyssnat till, SEB & AMF!

Anita Dunn, en av Barack Obamas närmsta kampanjledare vid sidan av David Plouff, gästade Guldäggsveckan idag. Hennes levande berättelse av faktorerna bakom kampanjen gav nytt ljus åt segern över republikanerna. Faktum är att jag och flera med mig uppfattade hennes tankar som långt mer givande än de som levererades av David Plouff för ett par veckor sedan på Chinateatern. Anita visste nog inte hur aktuell hon var när hon sade att nyckelinsikten bakom Obamakampanjen var ”accuracy and credibility”. Eller förklarat som ” you can’t get away with it any longer”. Det går inte att gömma sig bakom lögner. Och en lögn eller ett dumt uppträdande glöms inte, ”it doesn’t disappear, it gets googled”. En annan insikt är att folk tål att höra sanningen även om den gör ont. Get it out!, alltså.

Ytterligare en starkt bidragande orsak till framgången var att man vägrade låta media sätta agendan. Konfliktjournalistiken som Anita Dunn kallade the soap opera, deltog man i av nödvändighet medan man förde en kampanj på ett helt annat plan, hos folket med hjälp av folket. Här talade man om sjukvårdsförsäkring för alla, skolans och föräldrars ansvar, vikten av att ta hem trupperna från Irak, bygga upp en ekonomi som raserats av flera års krig et cetera. I media handlade det om Sarah Palin vs Joe Biden, om man skulle avbryta sin kampanj och åka till Washington under krisen (Lehmann Bros mm), eller inte. I media handlade kampanjen om kampanjen, som Joe Klein, Time Magazines politiske redaktör tidigt sa. Men i Wisconsins jordbruksbygder och på Kansas slätter och i Buffalo NY handlade kampanjen om grundläggande värden. Politiken återerövrades av väljarna. Anita Dunn medgav att kampanjledningen emellanåt inte var ”the pets of the press”, men att det var nödvändigt att själva sätta agendan.

Om Anita Dunn var ett glädjande inslag på Guldäggsveckans första dag så blev Platinaäggets utdelande ett desto sorgligare kapitel. Anders Wester fick priset, men tekniken svek och vi fick inte se hans fina jobb. Jag skämdes ögonen ur mig. Tycker att om vi ska dela ut Platinaägg ska det ske med värdighet. Jag vill återföra utdelningen till Guldägget nästa år. Och varför inte lägga upp en websida länkat till Reklamförbundets egen sida som blir ett digitalt PlatinaAkademin ”Hall of Fame” , där vi lägger upp alla akademiledamöter genom åren med biografier, porträtt samt jobb och motiveringar.  På så vis permanentar vi effekten av utmärkelsen och det ger även ett reklamhistoriskt perspektiv som många efterfrågar. Jag skyller inte på någon att det här hände idag, jag bär ensam ansvaret, sådant kan man inte delegera som bekant. Sorry Anders, och Lars Hall, Anna Romson, Mattias Jersild, Janne Bengtsson, Lasse Liljendahl och alla ni andra som bemödat er att komma och hylla Anders Wester.

Allt för idag.